Ar man sprakbegavad sa ar man. Eller natt…

Jag har borjat lara mig ett nytt sprak. Utover svenska och engelska som jag beharskar som modersmal har jag redan studerat Franska, Spanska, Latin, Italienska och Bulgariska, men nu har jag tagit mig an nagot mer avancerat och det ar faktiskt riktigt roligt. Jag ska forsoka forsta mig pa det kreolsprak, eller patois som det ocksa kallas, som talas i St Lucia.

Fordelen med att ha last flera sprak ar att man borjar se monster och forsta mer av hur varje sprak ar uppbyggt kring en struktur, ett slags skelett om man sa vill, och man kan jamfora och se likheter och skillnader. Kreol ar dock inte fullt sa enkelt som att lara sig lite husbehovsitalienska. Mannen min har till exempel talat det i hela sitt liv, men han tycks anda inte riktigt forsta hur det fungerar. A andra sidan har han ocksa talat engelska i hela sitt liv, men jag ar inte alltid helt overtygad om att han ar sa bra pa det heller… =)

Det som fascinerar mig med kreoler ar hur de vuxit fram ur motet mellan tva olika sprak. Oftast pa grund av behovet att kunna kommunicera for handels- eller bytesskal. I Vastindien talas framfor allt engelsk- eller franskbaserade kreoler.  Kolonialherrarna pa de olika oarna var engelsman eller fransoser. Arbetskraften var slavar stulna fran Afrika. For att kunna ge order maste folk forsta vad man menar. Sa sakteliga skapar man ord, enas om betydelser och kan sa smaningom kommunicera om an i mycket begransad skala och med ett mycket litet ordforrad. Men sa fods det barn. Barn som vaxer upp med detta begransade sprak som ett av sina modersmal. De talar spraket battre. Och fortare. Sprakbilden och uttalet forandras. Nya ord behovs. Och snart har det som forst var ett pidginsprak utvecklats till en kreol.

I St Lucia talas en franskbaserad kreol. Just nu tittar jag pa sprakstrukturen och fascineras over hur mycket av det skrivna spraket jag faktiskt forstar. Och hur lite av det talade spraket jag forstar. Jag har fatt en liten ordbok. Fran den lar jag mig oerhort viktiga och anvandbara fraser som:

Jag ska kla pa mig och ga till kyrkan.

De gav honom ett kok stryk for han hade inte gjort ett bra jobb.

Om du handlar med mig ger jag dig en ko.

Herden vaktar faren.

Av kalblad kan man gora god soppa.

Kanns som om de alla kommer att komma till stor nytta nar jag ska konversera med lokalbefolkningen i framtiden…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s