Tänk att kunna teleportera sig dit man vill

En av de många saker jag gillar med Harry Potter är hur de reser. På kvastar. Genom skorstenar. Med portnycklar. Och via teleportering. Just den sista skulle jag verkligen vilja att vetenskapen kom på hur man gör. Jag tror min gistna kropp skulle uppskatta att slippa allt resande.

Tänk att slippa bekymra sig om snö eller hällregn. Bara sitta hemma på morgonen och njuta av morgonkaffet tills man är redo för en ny arbetsdag och så bara ZAPP så är man på kontoret. Och vilket liv man skulle kunna leva sedan. Zappa iväg vartsomhelst i världen närhelst man ville se sig omkring. Tänk vilka middagar man skulle kunna äta! Krabba i Donegal till förrätt och en stekt sjötunga med kall sås och färskpotatis i Göteborg till varmrätt. Sorbet-trio (hallon, citron och mango i martiniglas med bubblande prosecco över) i Venedig till dessert och sedan en dignande ostbricka med ett riktigt fylligt rött vin i Paris. Och om jag inte är för trött eller för proppmätt efter det, kanske runda av kvällen med en riktigt fin single malt i Edinburgh.

Men bäst av skulle det vara att regelbundet kunna besöka familj och vänner. Jag skulle zappa ner till Emma i Brighton varje måndag, tillbringa tisdagkvällarna framför brasan med mor och far, fika med Oscar på onsdagarna och titta in till mina syskon och deras familjer på torsdagarna. På helgerna skulle jag upptäcka världen. Zappa omkring mellan sevärdheter vareviga lördag  och toppa upp solbrännan i Karibien på söndagarna. Förutom en söndag i månaden då jag skulle zappa hem hela stora familjen på middag. Drömma kan man ju alltid…

Annons