Besok, battringar och beloning

Hade Sverigebesok over helgen av varldens basta Tina. Vi gick i samma klass pa Hedbergska gymnasiet. Bagge hoppade vi av. Gick var egen vag. Fick barn samtidigt. Nastan. Kringelikrokade oss fram genom berg och dal och sol, vind och vatten. Plus aska, regn och drivis. Nastan 30 ar senare ar hon fortfarande en av de viktigaste manniskorna i mitt liv. Det finns nagot alldeles sallsynt vackert i vanskap som varar. Som tal allt. Och som ar lika stark nar man ar svag, misslyckad och usel som nar man ar pa topp.

I mandags gick vi pa lokal och at en god middag och delade pa en flaska vin. Eller tva om man ska vara petnoga. John korde oss till var favoritpub ute vid Essexangarna och sa att vi hade tva timmar pa oss. Vi parkerade oss framfor brasan som brann i oppna spisen och lyxade till det med bade forratt, varmratt och dessert. Jag at cheddarbakade champinjoner, en underbar biff och avslutade med ostbricka. Vardagslyx minsann! Vi pratade, som man gor, en hel del om hur livet forandrats. Om hur langt vi kommit fran vart vi en gang var. Och om hur skont det kanns att plotsligt kunna sitta i en restaurang och valja det man vill ha, istallet for att kolla vad man har rad med.

Lilla mamsen ar hemma igen och pa battringsvagen. Hon lat valdigt svag och ynklig nar jag pratade med henne, men hon ar i alla fall hemma igen. Min morfar levde i mer an 30 ar med ett trilskande hjarta, sa jag haller tummarna for att mamma ar likadan. Vi ar inte riktigt fardiga med detta jordelivet an. Sadetsa!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s