Milstolpar minsann

Idag lyser min kalender med sju grona bockar, en for varje rokfri dag, och mitt CO-varde ar 0. Noll. Zilch. Nada. Japp, sa ligger det till. Inte en endaste liten puff av rok har passerat mina lappar. Om man inte raknar den passiva rok jag snyltar i mig nar John glatt blossar vidare, vill saga. Visuellt lagd som jag ar kanns det bra med en full rad. Nastan som bingo. Fast med en battre vinst.

Idag ar det ocksa mina foraldrars brollopsdag. 25 ar har gatt sedan vi var i Sundsvalls kommunhus och lillebror sa: Va? Ska vi gifta oss?! I 45 ar har de hallit ihop. Det ar jag valdigt tacksam for.

En liten Emma fanns i min mage den har dagen for 25 ar sedan. Snart far vi fira hennes 25-arsdag. Annu en milstolpe. Jag har varit mamma i ett kvarts sekel. Eller i mer an ett helt sekel om man raknar ihop alla barnens aldrar. 108 ar. Vissa delar av mig kanns som om de faktist ar 108 ocksa. Minst. Andra ar fortfarande sma, mycket sma, mycket sma. Det ar till exempel inte Evalena nastan 45 som grinar for att hon inte far roka. Evalena nastan 45 ar klokare an sa. Men precis som Dunderklumpen ar jag alla de jag varit, och nagra av oss har inte vuxit lika mycket som de andra. Men vi jobbar pa det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s